Artiklar av Björn Lindahl
Mer kulturkunskap och mindre byråkrati behövs för en rörligare nordisk arbetsmarknad
2030 ska Norden vara världens mest integrerade, hållbara och konkurrenskraftiga region och i den ambitionen är den fria nordiska arbetsmarknaden en viktig pusselbit. Men rörligheten är låg och kan behöva stimuleras både genom administrativa och kulturella insatser, visar färsk forskning.
Psykiska och sociala hälsoproblem i fokus på arbetsmiljökonferens
Antalet dödsolyckor i arbetet i EU minskade med 57 procent mellan 1998 och 2019. Men de senaste fyra åren har den positiva utvecklingen planat ut. Det behövs nya krafttag om en nollvision för arbetsrelaterade dödsfall ska vara trovärdig.
När kommer ministerrådet för transport?
Om statsministrarna verkligen vill att i Norden ska bli världens mest integrerade region bör det upprättas ett eget nordiskt ministerråd för transport och infrastruktur.
Elflygplan kan ge nya trafikmönster i Norden
Att satsa på elektriska flygplan handlar inte bara om att få ned CO2-utsläppen. Nya, korta flyglinjer kommer också att öppna för en ny sorts arbetspendling. Dessutom kan elflygplan skapa nya jobb, både i industrin och på mindre flygfält.
Stefano Scarpetta: OECD lär sig mycket av att studera Norden
Stefano Scarpetta är upprymd när han går upp på talarsolen vid inledningen av OECD:s och Nordiska ministerrådets konferens i Reykjavik: - Jag vet inte hur ni gjorde det - men tack för det fantastiska norrskenet som vi fick uppleva igår kväll!
I EU:s utkanter
Norden har ett förhållande till EU som sträcker sig från att Danmark i år firar 50 år som medlem av unionen, till att diskussionen på Island så vitt börjar handla om att återuppta medlemskapsförhandlingar som aldrig slutfördes.
OECD med rapport om den nordiska krisberedskapen
OECD har gått igenom hur Norden hanterade coronakrisen och vilka lärdomar som kan dras när nya kriser drabbar arbetsmarknaderna. Det som skiljde de nordiska länderna från andra industriländer var det täta samarbetet med arbetsmarknadens parter.
Norge får inflytande i EU tack vare EES-bidraget
Norge och Island har full tillgång till EU:s inre marknad, tack vare EES-avtalet. Men de måste betala en avgift för det. Under åren 2004 – 2021 bidrog Norge med sammanlagt 60 miljarder norska kronor. Skillnaden är att landet kan påverka vad pengarna ska gå till – vilket ger både inflytande och uppmärksamhet. En ny rapport går igenom vad som uppnåtts.
Tre motstridiga energiutmaningar för Norden
Vad är det största hotet mot elförsörjningen i Norden? En lista över risker som Nordisk Energiforskning har gjort, toppas, något överraskande, av att det tar så lång tid att få nya energiprojekt godkända och att det finns så lite stöd i opinionen för offentliga investeringar i infrastruktur.
Island: Bara 15 procent kvar innan landet är klimatneutralt
Island kommer sannolikt att bli det första helt koldioxidneutrala landet i världen. I den nuvarande europeiska energipriskrisen är landet en ö av stabilitet.
Dags att räkna med kvinnorna igen
Det har blivit färre kvinnliga statsledare. Kort efter varandra meddelade både statsminister Jacinda Ardern i Nya Zeeland och försteminister Nicola Sturgeon i Skottland att de avgår.
Stort fall i jämställdheten i nordiska maktpositioner
Det blev ett kraftigt fall från 92 kvinnopoäng till 77 i Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer för 2023, som mäter om det är en man eller kvinna på 24 maktpositioner i de fem nordiska länderna. Barometern är konstruerad så att 100 poäng för båda könen innebär full jämställdhet.
En av fire opplever å ha fått mindre innflytelse på norske arbeidsplasser
Hver fjerde arbeidstaker i Norge opplever å ha fått mindre medbestemmelse på arbeidsplassen, viser Medbestemmelsesbarometeret 2022. Nedgangen er spesielt stor blant de som jobber i offentlig sektor.
När hållbarheten blir mode
Cirkulär ekonomi är bara en del av arbetet med att göra våra samhällen grönare. Men det är något som är konkret och där det är lätt att se resultat. I det här numret har vi begreppet som tema och hur det påverkar handeln, modet och textilindustrin.
Fyra nya nordiska arbetsministrar - och deras utmaningar
Under 2022 blev det nya ministrar på arbetsmarknadsdepartementen i Norge, Sverige och Danmark. Här presenteras de på sina respektive språk.
Norden, Nato och närmiljön
Nordiska rådet fyller 70 år, vilket förstås markerades under årets session i Helsingfors. Som Erkki Tuomioja, presidenten för rådet påpekade, samarbetade parlamentarikerna i tjugo år innan ministrarna kom på banan. I det här numret ser vi närmare på det nordiska samarbetet.
Nordiskt samarbete mellan det vardagliga och ödesmättade
- Nordiska rådet handlar om de vardagliga frågorna, det som berör de nordiska invånarna, sa Erkki Tuomioja till pressen, strax innan han som rådets president öppnade den 74:e sessionen i Helsingfors den 1 november. Men aldrig tidigare har en session varit så dominerad av de stora och existentiella frågorna.
27 år sedan sist: Dags att revidera Helsingforsavtalet?
Nordiska rådet beslöt under sitt möte i Helsingfors i början av november att de nordiska regeringarna bör inleda en ”gemensam diskussion med Nordiska rådet om hur de nordiska länderna i större utsträckning kan åta sig att förankra det nordiska samarbetet.” I klartext betyder det: att skriva om Helsingforsavtalet.
Hur unikt är Nordiska Rådet?
Hur unikt är det nordiska samarbetet med Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet? I europeiskt sammanhang är de närmaste parallellerna Beneluxunionen och Beneluxparlamentet, som i alla fall på ett område drivit samarbetet längre. Men medan medborgarna i Norden också kallar sig för nordbor är det ingen som kallar sig beneluxianer.
Arbetsministrarna ser på kollektivavtalens ställning i Norden
- De nordiska regeringarna bör kanske se på om det bör införas ett nytt stöd där arbetsgivare som har kollektivavtal kan få et skatteavdrag, till exempel en lägre arbetsgivaravgift för sina anställda. Det sa Fafo-forskaren Jon Erik Dølvik när han la fram en rapport om kollektivavtalen i Norden på det nordiska arbetsministermötet.
Side-alternativer