Artiklar av Björn Lindahl
Ska inhyrd arbetskraft kvoteras?
Den borgerliga norska regeringen vill införa en kvot på 10-15 procent som den högsta andelen av arbetskraften som kan vara inhyrd på en arbetsplats. Oppositionen vill gå ännu längre.
EU-domstolen: Huvudduk kan förbjudas - i vissa fall
Det kan vara tillåtet för arbetsgivare att förbjuda anställda att bära speciella kläder som visar en politisk, filosofisk eller religiös inställning. Det har EU-domstolen slagit fast. Men reglerna får inte var indirekt diskriminerande.
Norden: mot større åpenhet for inkludering i arbeidslivet
Flyktningkrisen har ført til økt aktivitet og samarbeid i og på tvers av landene i Norden for å finne gode måter å inkludere flyktninger i arbeidslivet. Men inkludering handler også om å vise åpenhet for alle som av ulike årsaker har vanskelig for å finne et fotfeste i arbeidslivet. Danske kommuners innsats viser at det er store muligheter for å lykkes når innsatsen for inkludering oppleves som meningsfylt for alle involverte.
Norden vil ha flere flyktninger i jobb
Nordiske land går foran i arbeidet for å inkludere flyktninger, sier OECDs Thomas Liebig. Han peker blant annet på de strukturerte introduksjonsprogrammene som er unike. Problemet er at de færreste er i jobb etter å ha gjennomført programmet. Statsråd Anniken Hauglie vil målrette innsatsen for å få flyktninger inn i arbeidslivet.
Grete Brochmann om flyktingpolitik: Norden mer samkört nu
De nordiska länderna är mer samkörda nu än vad de var under den stora tillströmningen av flyktingar 2015. Det anser Grete Brochmann, som lett de två senaste offentliga utredningarna om invandring i Norge.
Alla vill veta vilken kompetens flyktingarna har
När flera av de nordiska länderna införde skärpt gränskontroll och försvårade för flyktingar att ansöka om asyl, skedde det samtidigt en omläggning politiken för att flyktingarna snabbare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. I Norge kan asylsökande nu själva registrera sin kompetens.
Vad betyder ett fängelseuppehåll för chansen att få jobb?
I en ny studie jämförs sysselsättningen för fängslade personer i fyra nordiska länder upp till fem år efter att de frigivits. Målet var att se om tidigare fångar lyckas få jobb lättare i något av länderna och om detta i så fall beror på kriminalomsorgen eller arbetsmarknadsåtgärder.
Polska arbetsinvandrare i Norge - med bara den ena foten på arbetsmarknaden
Polska arbetsinvandrare reste till Norge istället för Sverige och Danmark som låg närmare, när Polen blev medlem av EU 2004. De flesta hade ingen avsikt att stanna, men när uppehållet blev längre flyttade familjen efter. På grund av korta arbetskontrakt befinner de polska arbetsinvandrarna sig i ett slags limbo - de har jobb, men få möjligheter att avancera.
Plattformøkonomien: Hvordan regulere arbeidslivet når algoritmene er sjefen?
Regulering er et kjernespørsmål når Nordiske land diskuterer den digitale plattformøkonomien. Utfordringen er å sikre gode arbeidsvilkår for individet, like betingelser for business og skatteinngang til staten. Ny teknologi er bra, men plattformene må utvikles i tråd med arbeidsmarkedet for øvrig.
Ingen modell passar alla: Tre företag om delningsekonomin
Uber och Airbnb har fått mest uppmärksamhet men nya plattformsföretag utvecklas hela tiden. Finn.no, Cool Company och Ework Group är tre exempel på företag i Norden som använder sig av digitala plattformar för att koppla ihop kunder med olika sorters tjänster.
Delningsekonomin och effekten på arbetsmarknaden
Hur stor är egentligen delningsekonomin i Norden? Och hur ska den definieras? Är det något som kännetecknar delningsekonomin är att den kan delas upp på olika sätt beroende på om det man tycker är viktigt är arbetsförhållanden, frivillighet eller teknik.
En nordisk modell för juste plattformsekonomi
Visionen är att ett nordiskt partssamarbete ska verka för att arbetsmarknadens avtal och regelverk blir en del av de digitala plattformar som organiserar och fördelar arbete. – Vi vill ta fram en distinkt nordisk variant av plattformsekonomin och underlätta för arbetsgivarna att vara bra, säger Fredrik Söderqvist från fackföreningen Unionen.
Norden och Baltikum eniga om digital utveckling
Det var stora tal på konferensen Digital North i Oslo, där digitaliseringsministrarna från Norden och Baltikum skrev under ett omfattande samarbetsavtal den 25 april. Digitaliseringen kan skapa 500 000 nya jobb i Europa och de nya 5G-näten som börjar byggas ut redan i år i Norden är 100 000 gånger snabbare än det första mobilnätet för 20 år sedan.
Olika syn på social dumpning i nordiska arbetsmiljöverk
Nya sätt att arbeta och ökad utstationering av arbetare från EU tvingar fram genomgripande ändringar i de nordiska ländernas arbetsmiljöpolitik. Även om det tycks vara en kompakt enighet om att arbetsmiljöfrågorna blivit viktigare är det också stora skillnader i hur länderna tacklar utmaningarna. Det gäller inte minst i synen på social dumpning, eller som det kallas i Sverige: ”ordning och reda” i arbetslivet.
Internationell kampanj för att klämma åt hänsynslösa bemanningsföretag
Två nya internationella avtal som försöker lyfta villkoren för arbetarna i bygg- respektive textilindustrin, samt oljearbetarnas mer traditionella, men ändå svåra fackliga kamp. Det var ämnen som debatterades under ett Fafo-seminarium om globalisering, otrygga anställningsförhållanden och tillit i Oslo.
Stagnation för jämställdheten i Norden men allt fler kvinnliga ledare inom arbetslivet
Det blev ingen ändring samlat sett för de nordiska kvinnorna i fördelningen av makten under det gångna året. Men det har skett en ytterligare polarisering mellan länderna, visar Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer. Den 8 mars varje år ser vi om det är en man eller kvinna på 24 olika maktpositioner i varje land. 200 poäng delas ut och full jämställdhet innebär att kvinnorna får 100 poäng. I år fick de 64.
NIVA Education satsar på kurser på nätet
NIVA Education har börjat erbjuda online-kurser i olika ämnen som har med arbetsmiljö och säkerhet. - Det bästa med kursen är att jag kan gå tillbaka och lyssna på ett föredrag om och om igen. Det är alltid något nytt man lägger märke till, säger Ásta Snorradóttir, som är föreläsare i yrkesinriktad rehabilitering på Islands universitet.
Bristen på positiva förväntningar ett hinder för ungdom med psykiska problem att få jobb
- Jag blev ursinnig för det sätt jag behandlades på i skolan när jag berättade för lärarna att jag var psykiskt sjuk. Det som skedde var att hela skolsystemet reagerade med att totalt släppa alla krav på mig. Förväntningarna på att jag skulle göra något alls, och i synnerhet att lyckas med något, försvann helt, säger Adrian Lorentsson.
Kan inflytandekaféer och demokratihjältar få oss att må bättre?
Ett av fem barn och ungdomar sliter psykiskt. Och problemen har ökat i alla nordiska länder de senaste åren. Det är bakgrunden för ett nordiskt toppmöte i Oslo om psykisk hälsa.
Palestinsk, kvinna, dyslektisk - och framgångsrik företagare i Island
Fida Abu Libdeh kom till Island från Palestina när hon var 16 år. - Jag förstod inte ens om det vara isländska eller danska som läraren försökte undervisa mig. Först flera år senare fick jag höra att jag hade dyslexi, säger hon.
Side-alternativer