Artiklar av Björn Lindahl
Utgifter til tolker øker kraftig i Norge - men fortsatt underforbruk
Utgiftene for tolkinger som utføres i det offentlige har økt kraftig i Norge. År 2019 var utgiftene 843 millioner kroner. På seks år har tolkeutgiftene økt med 72 prosent. Men å ikke bruke kvalifiserte tolker kan fort bli enda dyrere. En ny tolkelov ventes å bedre situasjonen.
Små språk behöver hjälp av de stora för att nå fram till IT-jättarna
De språk som inte används i den digitala sfären kommer inte att kunna överleva i framtiden. Det brutala budskapet låg som en klangbotten under de nordiska språkdagarna och en två dagar lång konferens om den senaste utvecklingen av språkteknik.
Dödsstöten för den sociala dialogen som konstitutionell mekanism inom EU?
Den europeiska fackliga organisationen EPSU förlorade på samtliga punkter, medan Europeiska kommissionen fick rätt när den hävdade att den inte har några skyldigheter att genomföra eller föra vidare avtal som tillkommit inom den sociala dialogen för beslut i ministerrådet, skriver EU & Arbetsrätt i sitt senaste nummer.
Nordens dyrbaraste resurs?
Tillit är en avgörande resurs i de nordiska välfärdssamhällena, men den gäller inte allt och alla. Granskar man den noga finns det stora skillnader mellan de olika länderna i Norden, men också internt i varje land.
Har det blivit svårare att styra Norden?
Tre av de fem nordiska länderna styrs idag av minoritetsregeringar. Leder det till att det politiska benet i den nordiska modellen försvagas? Medan de stora, etablerade partiernas makt har försvagats i hela Norden, samlas facken och arbetsgivarna i allt större organisationer.
Mange med flukttanker i sykepleieryrket
Arbeidspress, dårlige arbeidsbetingelser, lav lønn og følelsen av å bli lite verdsatt fører til at opp mot 7 av 10 sykepleiere i Norge har vurdert å slutte det seneste året.
Det nordiska samarbetet skörare än vi trodde?
När coronapandemin bröt ut i början år 2020 blev det snabbt ett brutalt, världsomspännande fall på börserna, arbetslösheten sköt i höjden i en aldrig tidigare skådad fart i många länder, flygtrafiken i det närmaste upphörde. När pandemin nu klingar ut är vägen tillbaka mer olik.
Uppgången efter corona mer olik än nedgången
Hur står det till på de nordiska arbetsmarknaderna i det som förhoppningsvis är slutet på coronapandemin? Kommer den att följas av en kraftig uppgång, eller kommer de verksamheter som har hållits i gång tack vare statligt stöd nu möta dörren?
Den nordiska modellen behövs för att möta framtidens arbetsliv
De nordiska arbetsministrarna hade ett digitalt möte den 2 juni för att diskutera slutrapporten från den nordiska forskning som gjorts om framtidens arbetsliv. Den varnar för att den nordiska modellen kommer att utmanas – men slår samtidigt fast att modellen också är det bästa verktyget mot en mer ojämlik arbetsmarknad.
Arbetslivets många språk
I det här numret ser vi på jobbet ur flera synvinklar. Men det handlar egentligen om detsamma. Arbetet ger oss en identitet och upplevelser som vi inte skulle fått annars. Därför är vi också sårbara när vi angrips i vår yrkesroll. Eller inte får chansen att arbeta.
Arbetsplatsen som slagmark: Forskare kritiserar ny metod
Hur ska en arbetsgivare hantera konflikter på en arbetsplats? I Norge har det blivit allt vanligare att utomstående konsulter hyrs in för att göra en ”faktaundersökning”. Utredarna har ofta bakgrund som advokater eller psykologer. Anställda riskerar att utsättas för det som liknar polisförhör – men utan något rättsligt skydd, varnar de två forskarna Bitten Nordrik och Tereza Østbø Kuldova.
Den sociala pelaren får större tyngd efter EU:s toppmöte i Porto
EU:s informella toppmöte i Porto i Portugal den 7-8 maj, mynnade ut i en deklaration som stärker den sociala pelarens betydelse för samarbetet. Till de nordiska medlemsländernas lättnad nämns inte införandet av minimilöner alls i slutdokumentet.
Den gröna omställningen måste ha folkligt stöd
Den gröna omställningen och Grönland. Hur hänger de ihop? Jo, valresultatet som vände upp och ned på maktförhållandena på ön påverkades i hög grad av ett kontroversiellt gruvprojekt. Det sägs kunna ge de sällsynta jordartsmetaller som behövs i de litiumjonbatterier som används i elbilar och vindkraftsturbiner.
Nordisk-tyskt fackligt samarbete om den gröna omställningen
Facken i Norden bör samarbeta med sina fackliga motparter i Tyskland för att den gröna omställningen genomförs på ett rättvist sätt. Tillsammans kan de bli tillräckligt starka för att kunna lyfta fram det fackliga perspektivet om att omställningen måste ske på ett rättvist sätt.
Elektriske biler kan parkere flere bensinstasjoner
Tallet på bensinstasjoner slik vi kjenner dem har sakte gått ned gjennom mange år. Snart blir det flere ladere for el-bil enn bensinstasjoner i Norge.
Sexuella trakasserier: Ny kunskap behövs
Sexuella trakasserier inom vårdsektorn har inte uppmärksammats lika mycket som i andra branscher. Att patienter uppträder opassande uppfattas ofta som en del av jobbet. "Den höga nivån av tolerans är ett problem", säger Bryndís Elfa Valdemarsdóttir, som lett den isländska delen av ett nordiskt projekt om problemet.
Ny teknik inte tillräckligt för att stärka funktionshindrade i arbetslivet
Kan utvecklingen av ny teknik, främst genom digitalisering, göra att personer med funktionsnedsättning kommer att klara sig bättre i arbetslivet än tidigare? Svaret som ges i en ny rapport från Nordens välfärdscenter är inte uppmuntrande.
Nordiskt samarbete under extrema förhållanden
I år fyller Nordiska ministerrådet 50 år. Det sker i en tid där samarbetet mellan de nordiska länderna utmanats mer än någon gång sedan 1971. Men det finns också mycket som har fungerat och nya insikter om vad de öppna gränserna betyder.
Ingen svensk ledare för OECD - omstridd australier tar över
Mathias Cormann från Australien blir OECD:s nye generalsekreterare, efter att slutkampen stod mellan honom och Sveriges kandidat Cecilia Malmström. Det är första gången på 14 år som en ny ledare väljs för organisationen, som består av 37 industrialiserade länder.
Fler kvinnor i STEM-yrken en fördel för hela samhället
Är det utbildningarna och jobben det är fel på, när kvinnor och flickor väljer bort yrken inom det som kallas för STEM, det vill säga sådana som handlar om naturvetenskap, teknik och matematik? Eller är det flickorna och kvinnorna som behöver förändra sig?
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
