Rika på järnmalm, fattiga på invånare

Att påstå att Sverige är högproducent av järnmalm är ingen överdrift. År 2023 fanns 93 procent av EU:s järnproduktion i landet. Samma år omsatte den svenska gruvnäringen närmre 65 miljarder svenska kronor. Ur malmen produceras stål som har en rad olika användningsområden.

Gruvbrytningen är kontroversiell. När gruvföretagen begär tillstånd för ny eller fortsatt brytning överklagas besluten bland annat av samiska företrädare och av miljö- och människorättsorganisationer.

I denna artikel ligger fokus på arbetsmarknaden med gruvkommunen Pajala som exempel.

Hög försörjningskvot med konsekvenser

– Alla inom socialförvaltningen som jobbar med vård och omsorg får från och med januari i år dubblerat ob-tillägg. Det gör att de som jobbar kvällar, helger och nätter får cirka 12 000 mer i månaden i lön innan skatt.

Det säger Carin Johansson, socialchef i Pajala kommun till Arbeidsliv i Norden. Åtgärden infördes för att kunna behålla och rekrytera främst undersköterskor som kommunen lider brist på.

Pajala är inte ensamma om problematiken med hög försörjningsbörda för en minskande befolkning, det gäller många av de svenska kommunerna, men här är läget extremt.

På den lista där SCB, Statistiska centralbyrån mäter den ”demografisk försörjningskvot från äldre” som ”visar i antal hur många personer i pensionsålder (65+) det finns i relation till den arbetsföra befolkningen (20–64 år)” hamnar kommunen överst.

Kommunens försörjningskvot låg då – 2023 när senaste mätningen gjordes – på 124.

– Detta märker vi tydligt av, säger Carin Johansson.

– Våra hemtjänstärenden var cirka 150 stycken för ett år sedan. Nu har vi cirka 270 ärenden. Då har jag inte räknat med de brukare som enbart har trygghetslarm eller utkörning av mat, säger Johansson.

Medan befolkning nationellt sett ökar i Sverige, har den sedan 1970 minskat i Pajala. Invånarantalet är nu nere på under 6 000.

– Många av dem som bor kvar är äldre människor i behov av vård och omsorg. Vi har 96 platser på våra äldreboenden, som är väldigt personalkrävande med dygnet runt-omsorg.

Hemtjänsten och äldreboendena bemannas bland annat med undersköterskor och vårdbiträden. I dagsläget är personalstyrkan med de två yrkesgrupperna strax under 200 personer vilket inte räcker till. Kommunen måste därför anlita bemanningsföretag för att täcka behovet, berättar Carin Johansson.

– Vintermånaderna behöver vi hyra in mellan 15 och 20 undersköterskor per månad. Under sommarmånaderna blir det betydligt fler om ordinarie personal ska få sin semester. Då är det närmre 30 undersköterskor vi måste anlita varje månad via bemanningsföretag.

Kommunens geografi kräver dessutom ofta långa resor för hemtjänstpersonalen. Här finns 80 olika byar utspridda på den cirka 8 000 kvadratkilometer arealen som kommunen breder ut sig över.

– Det händer att vår personal får köra upp mot 150 km för att komma hem till en brukare.

Kaunis Iron AB är företaget som bryter järnmalm i Pajala kommun. Foto: Kaunis Iron

Någon direkt konkurrens gällande personalrekrytering mellan gruvindustrin och vård- och omsorgssektorn ser Carin Johansson inte.

– Gruvindustrin och deras underleverantörer är bra för kommunen. Hade vi inte haft en gruva hade kommunen tömts på folk. Men visst är det en svår konkurrens. Vi kan inte matcha deras löner. Hos oss är ingångslönen för ett vårdbiträde 23 000 kronor och för en undersköterska lite drygt 24 000. Samtidigt är det ett brett spektrum mellan att jobba med människor och med maskiner, säger hon.

Gruvan – en kraftkälla

Även Pajalas näringslivsutvecklare, Robert Hawkins, uttalar sig positivt om gruvan.

– Gruvan är motorn i Pajalas näringsliv. Den lockar in aktörer som aldrig annars skulle komma hit som till exempel en nischbransch som sprängning. Företag utanför gruvnäringen kan nu anlita dem här på plats i stället för att söka sig utanför kommungränsen. Andra exempel är infrastrukturen, där vägbyggen sker tack vare gruvan.

Robert Hawkins nämner också livsmedelsbutikerna, som är en indirekt påverkan av gruvnäringen.

– De finns lite varstans i kommunen och det beror på att vi bor så glest, men de är ändå lönsamma för många som bor utanför kommunen pendlar förbi och väljer att stanna för att handla mat. Dessa butiker gör att många väljer att inte flytta eller att veckopendla säger han.

Sedan 2018 har den totala omsättningen för näringslivet i Pajala ökat med vinstmarginal enligt Robert Hawkins. Ett undantag var förra året, då skedde en dipp.

– Det kan bero på omvärldsläget eller på att flera av våra företag gjort stora investeringar här i fastigheter och i stora kostnadskrävande maskiner som hjullastare, traktorer och lastbilar och det kan ha gett minskade vinstmarginaler, säger han.

I Pajala kommun var enligt Arbetsförmedlingens statistik för februari 2025 endast 64 personer öppet arbetslösa. Ett positivt problem, anser Robert Hawkins och vill inte klaga på gruvindustrin, som han anser att kommunen har en bra dialog med.

– Istället bör vi hitta en lösning som gör kommunen attraktiv att bosätta sig i. Och så borde en del av bolagsskatten kunna gå även till kommunen. Så är det inte idag, säger han.

I Sverige får inte heller den kommun personer arbetar i del av den kommunala inkomstskatten. Den går helt och hållet till kommunen som personen är folkbokförd i. Detta i linje med Inkomstskattelagen.

Flera olika yrkesgrupper i gruvföretaget

Kaunis Iron AB är företaget som bryter järnmalm i Pajala kommun. Deras kunder finns i huvudsak i Kina men också i Europa och Mellanöstern. I Pajala kommun har företaget cirka 400 anställda.

Lars Bogren, HR-chef i Kaunis Iron AB.

– Ungefär 70 procent av de som jobbar hos oss är lokalt boende och kan dagspendla från sin bostad till arbetsplatsen i Kaunisvaara eller Junosuando i Pajala Kommun. Resterande är sådana som jag själv. Bosatt i Luleå eller någon annan kommun i Norrbotten och bor en del av veckan inne i Pajala eller i annan del av kommunen. Vi har väldigt få av våra tillsvidareanställda medarbetare som har sin bostad utanför Norrbotten,  berättar Lars Bogren, företagets HR-chef.

Personalstyrkan består av ett stort spann av yrkesgrupper. Inom arbetarkollektivet finns exempelvis gruvarbetare, processoperatörer, lastbilschaufförer, mekaniker. Inom IF Metalls avtalsområde är ingångslönen 36 801 svenska kronor och för våra lastbilschaufförer är ingångslönen utan erfarenhet 30 163 svenska kronor.

Inom tjänstekollektivet finns tjänster exempelvis inom ekonomi, laboranter, miljösamordnare, geologer, ingenjörer. Ingångslönen är här olika beroende på vilken befattning det gäller och tidigare erfarenhet, berättar Lars Bogren.

Avvaktande läge

Kaunis Iron ser i dagsläget inget stort behov av nyrekryteringar. Den 3 april ska en dom från Mark- och miljööverdomstolen meddelas. Den gäller den ansökan som företaget skickade in redan 2018 om fortsatt och utökad gruvverksamhet i Tapuli, Sahavaara och Palotieva med tillhörande verksamhet i anrikningsverket i Kaunisvaara i Pajala kommun.

– Vi räknar med ett positivt beslut. Hur det påverkar behovet av nyrekryteringar återstår att se. Omvärldsläget med relativt låga järnmalmspriser och dollarkurs påverkar vår lönsamhet negativt och gör att vi är väldigt försiktiga med att utöka vår bemanning, säger Lars Bogren.

Ur arbetsförmedlarens perspektiv

– Arbetsbristen i Pajala är konstant stor och den kommer vara stor, säger Per-Anders Ruona, sektionschef på Arbetsförmedlingen Norrbotten, till Arbeidsliv i Norden.

Han hänvisar till Pajalas demografiska utveckling samt till utifrån gjorda investeringar i kommunen vilka skapat arbetstillfällen med personalintensiva verksamheter,

– Det skapar goda arbetsvillkor, men samtidigt blir det allt tuffare för den offentliga verksamheten att kunna konkurrera. Det är väldigt många lärare och sjuksköterskor som nu arbetar inom gruvindustrin i Norrbotten. Det är där vi står nu. Och med befolkningsbrist klarar vi inte att fylla resurserna med lokal arbetskraft.

Färska siffror

Arbetsförmedlingen senaste siffror för arbetslösheten visar för riket i stort att siffran ligger på 7,2 procent. För Norrbotten där malmfälten ligger är siffran 4,1. För vissa regioner, som till exempel Skåne i motsatta änden av landet, är den 9,5. I Pajala 4,0 vilket motsvarar mellan 90 och 100 personer, säger Per-Anders Ruona.

– Här i Norrbotten finns hela tiden en omsättning på arbetslösa. När vissa projekt tar slut anmäler man sig som arbetslös och en hög andel får jobb inom 90 dagar. På olika sätt rekryterar man från varandra.

Personalstyrkan i Kaunis Iron AB består av ett stort spann av yrkesgrupper. Foto: Kaunis Iron

Arbetssökande som inte har de kompetenser som arbetsmarknaden behöver försöker Arbetsförmedlingen rusta så att de i bättre grad ska motsvara villkoren från arbetsgivarna, men även bland de arbetslösa finns de med hög ålder.

– De tidigare och kommande p-avgångarna är den stora utmaningen. Inom alla tänkbara yrkesområden har vi rekryteringsutmaningar då underlaget i Pajala kommun är för litet, säger han, och gör en koppling till svensk ekonomi.

– Vad som sker i Norrbotten har stor betydelse för påfyllnaden av Sveriges exportintäkter.
Per-Anders Ruona utgår från att en snabb inflyttning måste ske om arbetskraftsbristen ska minska i malmfältskommunerna.

– Som det är just nu är det väldigt mycket arbetskraft i Norrbotten som inte är folkbokförda här. De kommer från Finland och från övriga Europa som gästarbetare och bor i tillfälliga bostäder. Vi har också det som kallas Fly in & fly out, men långsiktigt måste vi ha människor som bor på orterna de jobbar i. Vi måste jobba med varaktighet för att få ett varaktigt samhälle.

Finland står på tur

Hur ser då Pajala kommuns planer ut för att kunna rekrytera mer personal till vård- och omsorg?

– Vi har redan en del finsk personal. Tidigare var de fler, men när svenska kronan blev svag i förhållande till euron sökte de sig tillbaka till Finland. Nu när kronan har blivit starkare och vi har det dubblerade ob-tillägget så kommer vi köra en drive i Finland. Vi pratar också om hur vi ska nå folk i södra Sverige, säger Carin Johansson.