Färre unga och fler omsorgsbehövande äldre – hur ska arbetskraften räcka?

I åratal har den kommande bristen på arbetskraft legat och mullrat i bakgrunden. Visst har det talats om det kommande behovet av undersköterskor, av läkare och sjuksköterskor och också brist på arbetskraft i många andra yrken, inte minst inom de gröna satsningarna i norr.

Det har talats om minskat barnafödande och en åldrande befolkning. Men plötsligt är det som om frågan exploderat, till och med i dagar där dramatiska världsnyheter trängs om uppmärksamheten.

På en och samma dag skriver Dagens Nyheter om 16 förskolor som läggs ner i Norrköping eftersom det helt enkelt finns färre barn. ”Den här demografiska utvecklingen är en av de största utmaningar jag varit med om som kommunpolitiker”, säger Maria Sayeler Behnam, socialdemokrat och utbildningsnämndens ordförande till DN.

Rekordlåg ökning av antalet arbetande personer

En av hennes uppgifter är att se de befolkningsmässiga förändringarna ur ett kommunalt och regionalt kompetensförsörjningsperspektiv. Siffrorna vindlar runt, beroende på vilka som bedöms ingå i arbetskraften.

Räknas alla mellan 20 och 66 år till den arbetande befolkningen visar prognosen ett tillskott på 166 000 personer fram till 2033. Men enligt SKR:s senaste Ekonomirapport sker den huvudsakliga befolkningstillväxten i åldrarna 20–24 och 61–66 år.

Ökning i personer i arbetsför ålder er ojämt fordelad mellan kommunerna. I en kommun beräknas exempelvis den arbetsföra befolkningen öka med nästen 14 procent fram mot 2033 medan den beräknas minska med 11 procent i en annan kommun. Illustration: SKR

Det är åldrar då de unga ofta utbildar sig och de som är 60 plus ofta går ner på deltid. I själva verket är det i åldersspannet 25 till 60 år som arbetet är den huvudsakliga huvudsysslan och inom den gruppen sker en ökning av arbetskraften med totalt 13 000 under den kommande tioårsperioden, enligt SKR:s senaste Ekonomirapport.

– Det är en väldigt stor förändring som sker mellan åren 2023 och 2033. Förklaringen är sammansatt, men en stark orsak är den omlagda migrationspolitiken. Under perioden 2013 till 2023 stod utlandsfödda för hela tillväxten av de i arbetsför ålder samtidigt som de också bidrog till fler födda barn.

Nu har ökningen av utrikesfödda i arbetskraften minskat betydligt som en följd av färre antal asylsökande och färre ansökningar om arbetstillstånd, säger Bodil Umegård, sektionschef, Avdelningen för arbetsgivarpolitik i SKR.

Antalet utrikes födda har ökat kraftig bland anställda i kommunerna

Under de gångna tio åren fram till 2023 har utrikes födda spelat en stor roll för ökningen av arbetskraft, inte minst inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvård. Mellan åren 2013 och 2023 ökade andelen anställda utlandsfödda från 13 till 22 procent i kommunerna och från 14 till 19 procent i regionerna.

– De utlandsfödda har varit en viktig grupp på arbetsmarknaden, inte minst inom äldreomsorgen i storstäderna. I dag är 35 procent av undersköterskorna, nästan 50 procent av vårdbiträdena och 40 procent av läkarna verksamma i Sverige födda utomlands, säger Bodil Umegård.

I många kommuner pågår arbete för att möta den kommande bristen på arbetskraft. Många kommuner har redan idag svårt att fylla upp antalet lediga platser, framför allt inom äldreomsorgen. Och med allt fler äldre blir behovet allt större.

Bodil Umegård, sektionschef, Avdelningen för arbetsgivarpolitik i SKR. Foto: Hans Alm

Nu börjar 40-talets stora barnkullar bli gamla och behöver mer vård. Under den pågående tioårsperioden mellan 2023 och 2033 ökar antalet äldre än 85 år med 60 procent. Visserligen lever vi friska längre och vårdbehovet kommer senare, men förr eller senare behöver den kommunala äldreomsorgen träda in för de allra flesta.

– Det är positivt att vi lever länge och har fler friska år, men när de stora 40-talistgrupperna behöver omsorg blir det kännbart för främst äldreomsorg men också hälso- och sjukvården, säger Bodil Umegård.

Behovet av att rekrytera kompetens till äldreomsorgen är stor över hela landet, men kan bli särskilt bekymmersamt i mindre landsbygdskommuner som redan nu sliter med en åldrande befolkning, sämre skatteunderlag, högt antal pensionsavgångar och ungdomar som lämnar hembygden.

Fram till 2033 minskar personer i arbetsför ålder i sex av tio kommuner. Värst utsatta är kommuner i norr, men även kommuner i Blekinge, Gävleborg, Dalarna och Värmland minskar sin befolkning i yrkesverksam ålder.

Inom perioden bedöms det behövas 75 000 fler anställda i kommunerna till äldreomsorg, funktionshinderområdet och gymnasieskolan, om inget förändras. Visserligen minskar behovet av anställda inom för- och grundskola med 47 000, men många branscher kommer att konkurrera om arbetskraften.

Samtidigt som bristen på arbetskraft är stor har Sverige hög arbetslöshet. Vilka möjligheter finns att finna personal i den grupp som saknar arbete?

– Ja, Sverige har en av Europas högsta arbetslöshetssiffror – men potentialen är inte så stor som man kan tro. Många arbetslösa är heltidsstudenter och bland de övriga finns viss potential men majoriteten har en svag anknytning till arbetsmarknaden och matchar inte kvalifikationerna för jobben i välfärden.

För att göra dem anställningsbara krävs långsiktiga insatser som utgår från arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov, säger Bodil Umegård.

Arbete för lösning pågår

Så vad göra? Många svenska kommuner arbetar med detta, inte minst för att säkra arbetskraft inom vård och omsorg. Lösningen är inte att fylla på med fler anställda, de personerna kommer inte att finnas. Istället ser kommunerna över möjligheten att minska behovet av att anställa fler.

Förmågan att ta tillvara och utveckla befintliga anställda och hitta nya arbetssätt kommer att vara avgörande. Det kan ske till exempel ske genom att deltider blir heltider. Idag arbetar en tredjedel av äldreomsorgens personal deltid, i snitt 29 timmar per vecka.

– Där finns en stor potential. Genom att satsa på arbetsmiljön och möjliggöra för deltidsanställda att arbeta tre timmar till i veckan, skulle mycket vara vunnet. Likaså om vi kan motivera fler att arbeta längre innan pension, säger Bodil Umegård.

Om ingenting förändras leder demgrafin – med den stora ökningen  av äldre til at behovet av anställad ökar med 32 procent fram til 2033 jämfört med anställada i 2023. Illustration: SKR

En del av strategin är att ta tillvara de som redan finns inom äldreomsorgen och erbjuda dem utbildning och nya arbetssätt där också chefens möjligheter att leda förstärks.

Idag har många av äldreomsorgens anställda höga sjukskrivningstal och att arbeta med friskfaktorer för att förebygga sjukskrivningar är en annan strategi. Hopp ställs också till ny teknik och nya sätt att organisera äldreomsorgen.

Vilken roll bedömer du att en höjning av lönen spelar för att locka personal till äldreomsorgen?
– Lön är viktigt för val av yrke och arbetsgivare men det finns även andra saker som är viktiga, som kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Kommuner behöver visa att man erbjuder både meningsfulla arbeten och kollektivavtal med bra villkor och förmåner.

Att synliggöra detta för befintliga och potentiella medarbetare är en strategi för att säkra kompetensförsörjningen. Inom äldreomsorgen finns trygga anställningar och meningsfulla arbeten, vilket står högt på ungdomars önskelista. Inom äldreomsorgen kan man göra skillnad, som så många ungdomar efterfrågar, säger Bodil Umegård.