Velferd
Stor økonomisk vækst og flere fattige på Færøerne
Det går rigtig godt på Færøerne. Men det går også skidt på Færøerne. Sidste år viste en undersøgelse, at Færøerne var det land i Europa med størst økonomisk vækst. Samme periode voksede tallet af færinger, som lever i risiko for fattigdom fra 8,9 til 10,5 procent. »Det er en foruroligende tendens«, siger Sonja Jógvansdóttir, fagforbundskoordinator på Færøerne.
Fusk i välfärdsstaten
Fusk är ett ord som använts flitigt i debatten om välfärden i Norden denna höst. I Norge har ”Nav-skandalen” dominerat nyheterna, i Danmark pågår rättegången mot en anställd i Socialstyrelsen som försnillat mer än 100 miljoner danska kronor, medan det i Sverige har fuskats med arbetslöshetstatstiken.
Fundamental feltolkning ledde till norsk rättskandal
Den beskrivs som den värsta rättsskandalen som drabbat Norge någonsin. Tusentals människor har anklagats för bidragsfusk när de tagit emot arbetslöshetsunderstöd och andra bidrag samtidigt som de befann sig utomlands. Så visar det sig att det inte var förbjudet – så länge det skedde inom EES.
Danmarks socialstyrelse gav svindler frit spil
Skal en medarbejder have en mildere straf, hvis det er let at stjæle penge fra sin arbejdsgiver? Det spørgsmål behandles i retssagen mod danske Britta Nielsen, som stjal over 100 millioner kroner fra sin arbejdsplads Socialstyrelsen, der havde bevilget pengene til udsatte borgere.
Sverige - mer generös än vad EU-rätten kräver
Under många år ansåg Sverige att personer med så kallad garantipension hade rätt att ta den med sig om de flyttade utomlands. Här om året gjorde EU-domstolen emellertid klart att Sverige inte alls hade behövt betala ut garantipension åt dem som bor i andra länder.
Transnationella - inte nöjda med bara ett land
- Allt fler väljer att bli transnationella. De vill inte bo enbart i det ena eller andra landet, utan bägge länderna. Det kanske inte handlar om så många människor, men de utgör en utmaning för de nationella välfärdssystemen, säger Jørgen Carling som lett ett flerårigt forskningsprojekt på fenomenet på Prio.
Ett porträtt av den rikaste promillen i Finland
Hur ser den rikaste promillen i Finland – euromiljonärerna – ut? Vad har de för uppfattningar om sig själva och finländarna? Det är tema i en av höstens mest debatterade böcker med titeln: Huipputuloiset (på svenska ungefär Toppinkomsttagarna).
Inkomster är inte allt på lyckliga Island
Inkomster är viktiga för att familjerna ska ha råd med allt som behövs. Men höga inkomster betyder inte nödvändigtvis att familjerna är lyckliga.
Nytt norskt IA-avtal: Mer av samma medicin men färre målkonflikter
Efter 17 år med ett avtal om inkluderande arbetsliv (IA), omförhandlades och ändrades avtalet i slutet av 2018. Slutsatsen var att man fortfarande inte vet säkert vad som kan få ned sjukfrånvaron, men medicinen i IA-avtalet blir nu tillgänglig för alla verksamheter.
Gissur Pétursson, departementsråd med termometer och måttstock
Gissur Pétursson jobbade inom den isländska arbetsförmedlingen under drygt tjugo år, men har nu skiftat bete och blivit högste tjänsteman i socialdepartementet. Departementet har precis förändrats så att det kommer att ha fokus på fyra områden; barn, bostadsfrågor, socialförsäkringen och arbetsmarknaden.
OECD: Politikerna litar för mycket på BNP
Har vi den statistik vi behöver för att kunna styra våra samhällen på rätt sätt? Eller har blind tro på viss statistik en del av skulden för att förtroende för myndigheterna rasade efter finanskrisen? Teorin framförs av ekonomerna på OECD.
Britt Östlund: Teknik är skapad av människor - därför kan den påverkas
80-åringar är betydligt mer olika än 40-åringar, ändå betraktas ofta äldre som en homogen grupp utan särskilda kunskaper om teknikanvändning. Det begränsar innovationer och påverkar hur välfärdsteknik utformas för äldre, konstaterar Britt Östlund, professor vid KTH med fokus på äldre och välfärdsteknologi.
Ulikhetens smerteterskel er nådd
OECD snur kappen og vil at verden skal tenke nytt rundt begrepet økonomisk vekst. Så langt har fortellingen om vekst først og så fordeling kun ført til at gapet mellom fattig og rik er blitt større. Nå bygges et nytt narrativ med begreper som «sterk, bærekraftig og inkluderende vekst». Arbeidsliv i Norden undersøker hva paradigmeskiftet innebærer og setter inkludering i arbeidslivet i fokus.
"Välfärdsmodellen sårbar för hög invandring av personer med låga kvalifikationer"
För några år sedan fanns det en stor oro för att de nordiska länderna skulle drabbas av en ålderschock. En kraftig minskning av andelen unga och medelålders invånare befarades ge en allt större brist på arbetskraft. Men av de fyra viktigaste faktorerna som påverkar befolkningen, var det bara en som utvecklades helt som förväntat: Det blir allt fler äldre personer.
Er nordiske velferdsstater godt nok forberedt på å møte kriser?
Bruker Norden for lite penger på nordisk velferd? Ja, mener Islands nordiske samarbeidsminister Eygló Harðardóttir. Hun ser store muligheter i å løfte samarbeidet om velferd. Derfor støtter hun forslaget om å opprette et Nordisk velferdsforum og et system med felles velferdsindikatorer for å bli bedre beredt til å møte kriser.
Tak för vinster i välfärden väcker starka känslor i Sverige
Det blev genast gräl om innehållet, när den så kallade Välfärdsutredningen presenterades den 8 november och där förslaget är att vinster i välfärden begränsas. De borgliga partierna vill ha bort taket på sju procent, medan Vänsterpartiet pressar regeringen till ännu tuffare åtgärder mot vinster.
Digitalisering: Norden i spiss
Fra vuggen til pleiehjemmet - digitaliseringen er en prosess som berører alle. Vi ser på hvordan de nordiske landene møter utfordringen. Danmark satser på utvikling i offentlig sektor. De digitale mulighetene skal utvikles uten at det skal gå på bekostning av servicenivået til den enkelte. Finland ser for seg at transport og kommunikasjon kan etterfølge Nokia. Sverige og Island vil begge bli best i verden på digitalisering.
Tema: Jämställdhet i krig och fred
Fortfarande intas maktpositioner för första gången av kvinnorna i Norden. Men det finns några uppenbara vita fläckar: Sverige har aldrig haft någon kvinnlig statsminister och Norge aldrig haft en kvinnlig utrikesminister. Men den enda maktposition som aldrig erövrats av en kvinna i något nordiskt land är överbefälhavare för försvaret, visar Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer.
- Jeg er afsindigt taknemmelig for deltid!
35-årige Cecilie Enevold har et deltidsarbejde for at have god tid sammen med sine to små børn. Det var en svær men helt rigtig beslutning, vurderer hun.
Danske børneforældre vil have svenske vilkår for deltid
Den danske ligestillingsdebat står i lys lue. Småbørnsforældre skal have ret til deltidsjob, mener et stort flertal af danskere, men fagbevægelsen, regeringen og feministerne er imod.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
